Vi hoppar alla in i bussen och kör mot kanadensiska gränsen som inte ar mer än 45 minuter. Väl här får vi problem. Stora problem. Det visar sig att sex av oss, alla européer, har inga problem att åka in i Kanada, men den sjunde, dvs Andrea från Chile, råkar komma från ett land där man behöver ett ytterligare visum för att åka in i Kanada. Tullassistenten ber oss parkera bilen och gå in för samtal där de vill fråga oss om våra ärenden i Kanada. Andrea försöker få en förståelse varför hon inte är vär att åka in till Kanada. Hon får inget bättre svar än att om hon betalar
$ 200 så kommer hon in. Detta är alltså ingen muta, vilket är lätt att tro, utan faktiskt en administrationsavgoft för tillfälliga visum. Självklart betalar hon inte. Varför skulle hon helt plötsligt va värd att få tillträde till Kanada om hon har 200 dollar??? Är hon plötsligt ett mindre hot då???
Vi får vänta ca en timme på att få våra pass stämplade. Vi har inget annat val än att åka tillbaka till USA och lämna av Andrea. Men nu befinner vi oss på kanadesisk mark så vi måste vända om och genom den amerikanska gränskontrollen. Där är det kö. Lång kö....
$ 200 så kommer hon in. Detta är alltså ingen muta, vilket är lätt att tro, utan faktiskt en administrationsavgoft för tillfälliga visum. Självklart betalar hon inte. Varför skulle hon helt plötsligt va värd att få tillträde till Kanada om hon har 200 dollar??? Är hon plötsligt ett mindre hot då???
Vi får vänta ca en timme på att få våra pass stämplade. Vi har inget annat val än att åka tillbaka till USA och lämna av Andrea. Men nu befinner vi oss på kanadesisk mark så vi måste vända om och genom den amerikanska gränskontrollen. Där är det kö. Lång kö....
Efter att ha lämnat av en mycket besviken Andrea far vi tillbaka och kommer äntligen genom passkontrollen. MONTREAL, HERE WE COME!
Det tar ca en timme från gränskontrollen till Montreal men givetvis lycas vi köra fel trots att det är rakt fram hela vägen... Allt vi kan se är oändliga majsfält. Trots att vi bara kört någon timme från startdestinationen kan man se tydliga skillnader. Allt är dessutom på franska. Alla vägskyltar, reklamskyltar, rösterna på radion. Orsaken är att vi befinner oss i Quebec som är en frankstalande provins i Kanada.
Väl framme, möts vi av skyskrapor. Det är inga som kan jämföras med New York men för en kille från lilla Karlstad är det ändå häftigt att blicka upp mot skyn och imponeras av dessa byggnader. Samtliga ståendes majestätiskt i downtown Montreal. Man kan inte låta bli att imponeras av kapitalets förmåga att skapa. Tankarna leder mig bort från skapelserna och in i den eviga inre diskussionen av kapitalismens utseende och funktion. Byggnaderna är rätt imponerande representanter för kapitalet.
Plötsligt avbryts mina tankar av att en ung kille i min egen ålder står och torkar rent vår vindruta när vi står vid ett rödljus.. Jag iaktar honom. Han är klädd i skitiga och trasiga kläder. Han är representanten för den andra sidan av det kapitalistiska samhället och ger med sin blotta närvaro mig genast svar på. tal i min inre diskussion kring kapitalismen som behov och form för samhällsbyggande.
Väl framme, möts vi av skyskrapor. Det är inga som kan jämföras med New York men för en kille från lilla Karlstad är det ändå häftigt att blicka upp mot skyn och imponeras av dessa byggnader. Samtliga ståendes majestätiskt i downtown Montreal. Man kan inte låta bli att imponeras av kapitalets förmåga att skapa. Tankarna leder mig bort från skapelserna och in i den eviga inre diskussionen av kapitalismens utseende och funktion. Byggnaderna är rätt imponerande representanter för kapitalet.Plötsligt avbryts mina tankar av att en ung kille i min egen ålder står och torkar rent vår vindruta när vi står vid ett rödljus.. Jag iaktar honom. Han är klädd i skitiga och trasiga kläder. Han är representanten för den andra sidan av det kapitalistiska samhället och ger med sin blotta närvaro mig genast svar på. tal i min inre diskussion kring kapitalismen som behov och form för samhällsbyggande.
Gabriel, som är den mest bereste av oss, tar fram två dollar. Han vet vad som väntar om man inte ger något för hans tjänst - en sönderslagen ruta...
-You guys rock! svarar vår förste bekantskap i Montreal glatt. Hans glada min över dessa två dollar (ca 13 svenska kronor) får mig att ställa frågan hur ofta han gör detta varje d
ag och vad pengarna går till. Hur hamnade han vid ett rödljus i Montreal medvendast en stycke hink och ett stycke trasa? När beslöt han sig för att bli nöjd för två dollar
Jag vet inte vad som händer men någonstans glömmer jag bort denne representant. Kanske är det den där egoistiska sian av mig som vill ha kul för en kväll som får mig att sluta tänka på honom.
Vi parkerar bilen och möter upp våra vänner från Mexiko, Australien och England vid ett vackert litet torg där denna vackra byggnad kan skådas (bilden nedan). Vi bestämmer oss för att träffas senare på
någon av stadens pubar för att få lite käk och något gott att dricka (läs: öl).
-You guys rock! svarar vår förste bekantskap i Montreal glatt. Hans glada min över dessa två dollar (ca 13 svenska kronor) får mig att ställa frågan hur ofta han gör detta varje d
ag och vad pengarna går till. Hur hamnade han vid ett rödljus i Montreal medvendast en stycke hink och ett stycke trasa? När beslöt han sig för att bli nöjd för två dollarJag vet inte vad som händer men någonstans glömmer jag bort denne representant. Kanske är det den där egoistiska sian av mig som vill ha kul för en kväll som får mig att sluta tänka på honom.
Vi parkerar bilen och möter upp våra vänner från Mexiko, Australien och England vid ett vackert litet torg där denna vackra byggnad kan skådas (bilden nedan). Vi bestämmer oss för att träffas senare på
någon av stadens pubar för att få lite käk och något gott att dricka (läs: öl). Fram tills dess söker vi oss till vandrarhemmet vi bestämt oss för att stanna över natten. Det visar sig att detta är inget vanligt vandrarhem...
Detta vandrarhem har flera hus men idén består av att inom fyra väggar ska så många som möjligt få plats. Vi hade räknat med att åtminstone vi skulle få dela ett rum men det visar sig att vi får dela ett stort rum med fem andra personer, totala främlingar. Givetvis gör den mänskliga misstänksamheten sig påmind mot dessa främlingar. Det är som ett kapitel ur Zygmunt Bauman. Kan vi lita på dem? Vi har våra viktiga pass och DS-2019 papper med oss och dom vill man inte bli av med...
En annan lustighet med rummet är som ni ser att det saknas riktiga sängar.Receptionisten sa
till oss innan vi fick se rummet att "...för tillfället
saknas sängar på ert rum". Vi 
tittar alla på varandra förvånat men i den förvånade blicken förbyts till ett naivt antagande om att det löser sig på något sätt. Visst gör det det - med luftmadrasser! Ägaren slänger fram dem och rosa lakan. Florian, den store muskelkillen från Österrike, tittar mycket onöjt på situationen med de rosa lakanen och den uppblåsbara madrassen på ett sätt som bara en österrikisk muskelkille kan. Jag låter era fördomar avgöra hur detta kan ha sett ut. Det går liksom inte att beskriva med ord.
tittar alla på varandra förvånat men i den förvånade blicken förbyts till ett naivt antagande om att det löser sig på något sätt. Visst gör det det - med luftmadrasser! Ägaren slänger fram dem och rosa lakan. Florian, den store muskelkillen från Österrike, tittar mycket onöjt på situationen med de rosa lakanen och den uppblåsbara madrassen på ett sätt som bara en österrikisk muskelkille kan. Jag låter era fördomar avgöra hur detta kan ha sett ut. Det går liksom inte att beskriva med ord.Vandrarhemmet är som sagt speciellt, det är starkt inspirerat av 60-tals andan med kollektivt boende och unisex-duschar. Det ska vara ett boende där alla kan lita på varandr
a. Man har helt klart lyckats locka till sig dessa för vi möter en o annan flum-nisse som valt detta boende för 22 dollar/natt. Det är dock på sitt sätt vackert. Den lilla utegården är charmig. Killen i blå T-shirt är Gabriel. T-shirten ni ser mig bära i bakgrunden är en rolig sak. Den föreställer George Bush, Condolezza Rice och Dick Cheney. Ovan vilar rubriken:
"Meet the fuckers". Införskaffad i Montreal, självklart för att provocera fram arga röster när
jag kommer tillbaka. Jag har i skrivande stund ännu inte vågat ha på mig den i det offentliga i USA...
a. Man har helt klart lyckats locka till sig dessa för vi möter en o annan flum-nisse som valt detta boende för 22 dollar/natt. Det är dock på sitt sätt vackert. Den lilla utegården är charmig. Killen i blå T-shirt är Gabriel. T-shirten ni ser mig bära i bakgrunden är en rolig sak. Den föreställer George Bush, Condolezza Rice och Dick Cheney. Ovan vilar rubriken:"Meet the fuckers". Införskaffad i Montreal, självklart för att provocera fram arga röster när
jag kommer tillbaka. Jag har i skrivande stund ännu inte vågat ha på mig den i det offentliga i USA...Florian ( i bakgrunden
Kristina)
Montreal är en vacker stad. Den är inte på något sätt imponerande i sn arkitekt
ur. Vi finner dock ett o annat praktbygge som i bilden till höger. Tyvärr ser vi inga skyltar som visar oss vad för byggnader de är. Montreal är dock en väldigt lugn och avspänd stad. Trots at den nästan är dubbelt så stor som Stockholm är stämningen helt annorlunda. Bilderna nedanför visar en typisk dag i Montreal. Det är lugnt med folk trots att det är helg och strålande väder.
ur. Vi finner dock ett o annat praktbygge som i bilden till höger. Tyvärr ser vi inga skyltar som visar oss vad för byggnader de är. Montreal är dock en väldigt lugn och avspänd stad. Trots at den nästan är dubbelt så stor som Stockholm är stämningen helt annorlunda. Bilderna nedanför visar en typisk dag i Montreal. Det är lugnt med folk trots att det är helg och strålande väder.Man trivs som sagt i Montreal men man saknar
amerikanska priserna. Vi är i en storstad där man kan höja priserna lite som man vill. En öl kostar ca 4,80 dollar, att jämföra med 3 dollar för samma öl i Burlington. Jag har klagat på den amerikanska ölen men Kanada är inget vidare heller. Faktiskt säme. Jag lyckas hitta en schysst öl vid namn Blue som är kanadensiskt. Lyckligtvis fastnar jag för den så importerad öl kostar nästan ytterligare 75 cents.
I Montreal finns även ett Chinatown med restauranger, matbutiker och vanliga butiker som alla är uteslutande kinesiska.Det är inget stort Chinatown men det är häftigt att uppleva det. Just mångkultur
en här i montreal är va sm gör staden känd.
en här i montreal är va sm gör staden känd.
Lördagskvällen avslutas på denna club. Namnet på den är fransk och därför inte det lättaste att minnas. Det är en nattklubb med en enorm uteservering och huset som ni ser på bilden är ett fyra våningar högt hus med barer på varje våning. Tyvärr vill inte nordamerikanar
e dansa utan det finns endast ett litet dansgolv som ska räcka till alla gäster. Jag kan sammanfatta att vi hade jäkligt kul här. Vi blev visserlige hånade av några kanadense för att vi pluggar i USA. Ett USA som nu har så låg dollar att den är likställd med den kanadensiska dollarn, något som uppmärksammades stort i kanadensiska medier, enligt våra vänner från Montreal. Dom är märkbart kaxiga. Kanada har alltid varit lillebror men nu ser de ner på sitt grannland.
e dansa utan det finns endast ett litet dansgolv som ska räcka till alla gäster. Jag kan sammanfatta att vi hade jäkligt kul här. Vi blev visserlige hånade av några kanadense för att vi pluggar i USA. Ett USA som nu har så låg dollar att den är likställd med den kanadensiska dollarn, något som uppmärksammades stort i kanadensiska medier, enligt våra vänner från Montreal. Dom är märkbart kaxiga. Kanada har alltid varit lillebror men nu ser de ner på sitt grannland. Dagen efter ägnas åt att vandra runt i staden, fotografera och titta på souvenirer. Samma skit överallt, det är ett globalt faktum att souvenirbutiker är fantastiska på att sälja en massa skit.
Sammanfattat var Montreal en mycket rolig upplevelse. Jag kommer kanske återvända hit i November då Linkin Park spelar här, ett av världens största band.
Sammanfattat var Montreal en mycket rolig upplevelse. Jag kommer kanske återvända hit i November då Linkin Park spelar här, ett av världens största band.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar